All vår början

I fredags och lördags fick vi träffa Daniel med familj - och vi fick se att Sofia lärt sig gå ...

                      Bild: Sofia och Daniel.

Vid den här tiden på året - 1977 - bodde vi i Kungsängen. Åke studerade på heltid och jag var hemma med barnen för det mesta, även om jag arbetade på helgerna ibland och läste på komvux vissa kvällar.

En kväll då jag precis skulle iväg till Ekhammarskolan var det dags för Tobias att börja gå för egen maskin. Han gick fram och tillbaka, fram och tillbaka i hallen och bubblade av glädje. 

Tio minuter senare gick jag iväg och vinkade åt familjen; Så nära det varit att jag missat Tobias hela föreställning.

Det var underbart att få vara hemarbetande, som jag sa till mig själv, för någon hemmafru var jag väl inte, tyckte jag.

                      Bild: Bilar på 50-tals-caféet. Krylbo.


Daniel var 3½ år och gillade att leka med bilar, så många bilar av olika slag som helst, och han visste att det fanns särskilda bilvägar.

- Bilar får inte vara på folkvägen, berättade han för mig.

Han tittade med stort intresse på männen som jobbade med planering och byggnation på andra sidan vägen och hur de med maskinernas hjälp förändrade hela området.

 - Jag skall bli lyftkransskötare, sa han drömmande.

Kristina var 6½ år  och älskade böcker. 

- Jag skall skriva bra böcker, när jag bli stor, sa hon.

                      Bild: Daniel, Kristina och Tobias. 1977.

Tobias lekte med kastrullerna och satte på locken - och speglade sig i dem. Han satte på ugnen, plockade i och ur trådrullarna i syskrinet, kröp in i diskbänksskåpet och plockade ur allt som fanns där.

Han lärde sig att öppna dörren till toaletten. Åke ändrade på handtaget, så att det pekade uppåt. Det tog ett tag att få upp dörren därmed. Lille vännen!

All vår början kan vara både lockande och svår, men med tiden lär vi oss både det ena och andra.

Jag har just lärt mig att baka Kristinas frökex, som vi fick smaka på i förra veckan. 

Mina frökex kommer att bli mycket bättre nästa gång ...