Det var en fin dag i lördags, Alla helgons dag, trots regnet. Jag går fortfarande och nynnar på sångerna som kören sjöng i By kyrka och Horndals kyrka. Så stämningsfullt!
På kvällen var vi hos goda vänner och blev bjudna på pumpasoppa och saffranspannkaka. Jag kan fortfarande känna de nya, härliga smakerna och se färgerna framför mig - och de tända ljusen på borden.
En fridfull, orange högtid!
Igår var det hög tid att gå ut och gräva ner vitlöksklyftorna och tulpanlökarna i jorden, som jag införskaffade i Horndals Växthus i förra veckan;
Och dags att dra upp de sista morötterna, som jag frö-sådde i en pallkrage i våras. Det var första gången, som jag prövade den metoden. Lyckat blev det!
Jag funderade lite på seder och bruk och hur idéer kommer och går - och på hur en del traditioner består.
Och på Halloween! Och de moderna sederna att spöka ut sig, som jag har svårt att förstå mig på.
Våra barn brukade gilla att klä ut sig. Vi hade en stor papplåda i klädkammaren, som var fylld med gamla kläder, väskor och hattar, som de gillade att leka med;
Och vi hade tomteluvor och julgrejer i en annan låda som kom fram till julen!
Någon gång hände det att de klippte två hål i ett gammalt lakan, trädde tyget över huvudet och sprang runt och lekte spöke.
I nästa stund slängde de lakanet i en hög.
Mer skrämselhicka behöver väl ingen tänker jag - och hoppas att alla varma, goda seder består ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar