Jag hittade dem till sist, men även gamla betyg och intyg från skolor och arbetsliv.
Från hösten 1963 och ett år framåt var jag dekoratör i Ludvika och Grängesberg, på modehuset Sallys. Där fanns det även en hattmodist, flera ändringssömmerskor och affärsbiträden.
Det hade säkert varit en alltigenom rolig tid i Ludvika, om jag inte arbetat även på lördagar och därmed inte kunde åka hem så ofta. Jag var dessutom van från dekorationen på PUB, att det fanns stora resurser att tillgå.
En gång skulle Sallys ha modevisning på Folkets Hus i Ludvika. Jag fick till uppgift att dekorera scenen. Jag hade pappark (70 x 100 cm) och färg till mitt förfogande.
Jag tänkte, att jag skulle göra ett Eiffeltorn som blickfång på scenen, eftersom en del av kläderna på Sallys kom från Balmain i Frankrike.
Först lade jag ut papparken på golvet i garaget, fyra ark på höjden och tre ark på bredden och började sedan skissa på tornet. Därefter fyllde jag i linjerna med svart färg och garnerade med guldfärg. Jag funderade länge, innan det kändes bra att skära ut tornet med pappkniven och spika fast läkten på baksidan.
Min chef Sally Eriksson föreslog att jag dessutom skulle göra några små träd. Hon skaffade fram hönsnät, som jag formade till trädkronor och satte på stativ. I hönsnätets håligheter stoppade jag i silkespappersrosor i rosa.
Dagen för modevisningen, med mannekänger från olika klädfirmor, gick chefens son Kurt och jag genom stan med Eiffeltornet mellan oss till Folkets Hus. Tornet hade blivit väldigt högt, högre än man kunde tro, när det låg på golvet i garaget.
Jag kände mig riktigt orolig innan det rangliga tornet kom på plats på scenen. Till all lycka räckte höjden till och tornet höll ihop och de små träden stod stadigt.
En blomsterhandlare kom med färska gladiolus, som han ordnade till en riktig blomsterkaskad i luften. Den blev verkligen pricken över i!
Modevisningen blev lyckad och jag fick lära mig hur snabb en mannekäng kan vara att byta om till nya kläder ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar