Nere i köket hörde jag kaffepannans visslande ljud, kaminluckan som stängdes och alla de välkända ljuden, som hör morgonen till. Åke var som alltid tidigt uppe.
Min svärfar Rune var lika morgontidig på sin tid ...
Då mor Rut och hennes syskon växte upp fick de lära sig att mjölka korna, då de hade åldern inne.
På mornarna kom Hulda och väckte mor och sa med sin milda stämma:
- Lilla Rut, nu väntar Gullros.
Mor brukade berätta om de där mornarna långt senare och sa ungefär så här:
- Det var Gullros och de övriga korna, som uppvägde de tidiga mornarnas känsla av motstånd; Korna som vände på huvudena och råmade stilla då jag klev in i ladugården - och på katten, som alltid skulle sitta på pallen bredvid mig och vänta på sin varma mjölkskvätt i skålen; Men numera känns det allt skönt att få dra sig en smula på morgonen.
Nu är det hög tid att åter byta om till dagens "outfit" - en gammal kjol, en sliten skjorta, foppatofflor - och ägna mig åt att måla en stund.
Imorgon skall jag ta en tur till Horndals trädgård ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar