Oliver Twist

I morse började jag damma och plocka bland böckerna i bokhyllan. Vi röjer nämligen i rummen längst nere i huset! Jag upptäckte på nytt gamla kära böcker - och kunde inte annat än stanna upp och dra mig till minnes ...

Min far Bertil såg glad ut då han gav mig paketet och jag förstod att boken (i två delar) var vald med omsorg - och att han tänkte att jag var mogen nog att läsa den.

Det var Charles Dickens verk om Oliver Twist.

Jag började genast läsa. Det var en slags verklighet, som öppnade sig för mig, som jag aldrig i mitt unga liv hört talas om tidigare. Tänk att huvudpersonen föddes på ett fattighus!

- Är det sant! Så där kan det väl inte vara på riktigt? Stackars Oliver, sa jag till far. De är så elaka!

Min käre far försökte att förklara hur det hängde ihop med fattigdom, skurkar och elände - och vad som kunde vara sant och inte;

Men berättelsen om Oliver hade ett lyckligt slut iallafall och det var säkert en tröst för far, att jag såg lite mer tillfreds ut då jag  kommit till slutet av boken.

Det vore intressant att läsa berättelsen om Oliver Twist igen, tänkte jag, och vände på de gulnade bladen. Boken påminde mig om min far och de djupa diskussionerna vi hade en gång för väldigt längesedan.

Jag undrar om något av våra barnbarn skulle gilla berättelsen om Oliver Twist? Det skulle vara intressant att diskutera handlingen med dem. Även om de är moderna barn, så tror jag att de skulle säga ungefär som jag då jag var barn, tänkte jag ...
                                    

Sedan åkte jag iväg till byn på "Öppet Hus." Trevligt som alltid!