Årsringar

Inatt var det frost igen, men vad kan man göra åt det? Jag hoppas ändå att alla rosa blåbärsblommor klarat sig ...
                                 
För en stund sedan var jag nere på vedbacken och hälsade på Åke i förmiddagssolen.

Jag ville se de gamla "inbakade" spikarna, som han hade berättat om. Spikarna som kanske varit till för torkstreck eller så en gång i tiden - och sedan försvunnit in i trädets massa och blivit osynliga ända tills nu.

Vid vedhuggningen kom spikarna fram i ljuset och skapade problem för yxan ...

                                  Bild: Här är en av spikarna.

Jag tittade samtidigt närmare på de kapade trädens årsringar.

Det kändes värdefullt med anledning av presentboken, som jag just nu läser; "Tid för det meningsfulla" av Bodil Jönsson.

Bild: Bodil Jönsson är fysiker och sedan hösten 2009 professor emerita från Lunds universitet.


Hon skriver i början av boken:

"Föreställningar om årsringar har spelat en stor roll i mitt eget liv ända sedan jag som barn fick för mig att inte bara träd utan också människor hade årsringar."

Hon tänker och skriver - som alltid - på ett klokt, livsbejakande och underfundigt sätt! 

Man blir glad av hennes böcker! 

Jag längtar redan efter att få börja läsa om den från början igen.

Ett bättre betyg kan en bok väl inte få ...

PS: Trots det skall jag ta fram oljeburken nu!