Fågelsången är inte på topp just nu i grannskapet. Fåglarna har väl annat att göra, kan jag tro, med ungar och så ...
Sommaren 2010 upptäckte vi att ladusvalorna byggt bo under altantaket. Det blev en oväntat rolig och spännande tid, att få följa svalornas liv på nära håll.
Bild: Svalornas bo. 2010.
Då våra barnbarn var här på besök kunde de sitta länge, länge på var sin stol och bara titta på svalorna, som med sådan precision flög hit och dit.
Svalorna gav oss mycket glädje, från den allra första början till den dag då svalungarna tog sina första flygturer och sedan flög härifrån.
Ungefär samtidigt upptäckte vi att källarvåningen hade fått fuktskador, av all väta genom åren, ovanifrån altanen.
Sommaren efteråt fick vi hjälp med att glasa in altanen helt och hållet - och nu kan inte svalorna längre bo på altanen, de får hitta boplatser någon annanstans.
I morse cirklade några svalor över vårt hus och de verkade glada, som alltid, där de svängde runt. Åke och jag lyste upp. Vi sa till varandra:
- Det kanske är våra svalor, som undrar hur vi har det med altanen, nuförtiden ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar