En stund senare åkte jag och Åke till hans bror Olle med familj, där vi fick umgås med dem några timmar. Det var trevligt att få träffas. Det blir alltför sällan!
Igår morse åkte jag och Åke vidare för att vara med på min moster Veras begravningsgudstjänst i Västerportskyrkan i Kalmar. Vi fick sammanstråla med hennes familj, övriga nära och kära och några av Veras vänner.
Det var en fin, ljus högtid blandad med tårar, ändå med stor tacksamhet till Vera och den generation, som avslutades i och med henne;
- Alla borde ha en moster Vera, sa min bror Kjell på den tid som hon fortfarande levde.
- Ja, verkligen! svarade jag den gången.
En dag för inte så länge sedan satt Veras yngsta dotter och sjöng för henne på äldreboendet då en sköterska kom in i rummet:
- Åh, är det konsert här inne? Så trevligt för dig Vera!
- Jaa. Har du löst någon biljett? undrade Vera.
- Nja, jag plankade, svarade sköterskan.
Jag kan tro att de fick en trevlig stund alla tre.
Så fint att moster Vera fick vara som hon alltid varit, ända in i det sista, tänker jag ...
Kära lilla moster Vera!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar