En man som

Det blåser omkring knutarna och de bruna löven flyger omkring i luften; Men elljusstakarna är på plats i fönstren och idegranen vid postlådan har fått röda bär - och jag har läst ut romanen "En man som heter Ove."

                                  Bild: Idegranen med röda bär.

En dag var min barndomskamrat Maud på sitt vanliga bibliotek i Göteborgstrakten och frågade efter Ove.

Då svarade bibliotekarien att det var fler som frågat. En man hade varit inne en dag och undrat:

- Har ni en man som heter Ove?

- Nej! Min man heter Bengt! svarade hon.

Min man heter Åke, han har alltid gillat att läsa böcker. Tidningsurklippet ovan är från 1954 - en väldigt talande bild.

Åke och hans familj bodde på den tiden i Linköping.

- Det var fotografen, som ville ha en bild på mig och en indianbok. Sedan ställde jag tillbaka boken i hyllan, sa Åke.

- Du kanske läste Enid Blytons "Femböcker", precis som jag på den tiden? Fem på nya äventyr, Fem i knipa ...

- Ja, så var det säkert! Och böckerna om "Svarta Hingsten."

På den tiden fick man roa sig utan både TV, datorer, elektroniska spel och paddor - och det gick så bra så ...