18 rosa hattar

Gråmulet och kallt ute, men det blir ingen hatt på huvudet för det ...

                       Bild: Theresia och Rut, år 2011.

Häromdagen fick jag höra yngsta dottern Theresias härliga saga om hattar, som hon berättade en kväll för Rut, 5 år.

Det var en gång en farbror som ägde 18 rosa hattar. Dessa hade han ägt så länge han kunde minnas. Men en dag var hans granne Sonja på besök och föreslog att han skulle anordna en loppis och sälja hattarna. Det tyckte han lät bra så han satte genast upp lappar överallt och bjöd in till loppis. Hela grannskapet kom och alla ville köpa sig en hatt. Sen hade alla grannar på hela gatan varsin rosa hatt som de bar varje dag. Den lilla farbrorn gick upp på sin vind för att leta efter någon ny huvudbonad och hittade en fin grön keps. Och det gjorde honom jätteglad! Snipp snapp snut så var sagan slut! Sov gott!

                                  Bild: Åkes mormor Olga till höger, hennes syster Anna till vänster, sannolikt före år 1910.

En kväll fick jag äran, att berätta en godnattsaga för barnbarnet Konrad, 3 år. Jag lånade sagan ovan, men mindes egentligen bara, att det var 18 hattar. Konrad sa, då sagan var slut:

- Det var en lång saga! och sedan somnade han på fläcken.

                      Bild: Konrad, 2012.

Dagen efteråt kom jag, att tänka på sagan, som jag berättat för honom och tänkte, att det var allt en slösaktig tant jag berättat om kvällen innan - och jag sa till Konrad:

- Vilken rolig tant, som hade köpt så många hattar. Hon var väl ganska slösaktig?
- Hon hade kanske fått dem i present, sa han, och liksom tröstade mig.

Och jag fortsatte:

- Vet du vad en hatt är?
- Nej, svarade han, men jag såg på honom, att han visste mycket väl vad en hatt var, men att han ville fördjupa sig i ämnet hattar ...