- Vilken hög musik i alla affärer! Stackars alla anställda, sa jag till Åke.
- Ja, de borde väl spela något mer smakligt. Beethoven eller så, svarade han.
- Jag köper inte mer varor av den där musiken, snarare mindre ...
Vi kom in på Maxi. Det var tidig förmiddag och vi skulle handla lite mat och ta med oss till Theresia.
En man med rullator vinkade till mig och sa:
- Skulle du vilja hjälpa mig? Min fru vill ha en lätt kastrull, kan du känna efter om den här är lätt?
- Nej, den här är tung, svarade jag, och började leta efter en som var lite lättare.
Jag hittade en kastrull med glaslock, som jag föreslog, att han kunde välja - och berättade om fördelarna med glaslock.
- Tack för hjälpen, sa han och sträckte fram handen och presenterade sig och log med hela ansiktet. Nu skall jag ringa till min fru och höra vad hon tror.
En stund senare kom vi till en demonstratis, som bjöd på nystekta köttbullar och bitar av rökt korv. Jag passade på att smaka på en köttbulle och hörde ett äldre par som sa:
- Vilket dåligt datum!
- Ja, det beror på att vi inte har några tillsatser i våra produkter, svarade damen i ståndet.
- Vi vet inte, svarade paret, om vi kan ta några då.
- Men, man kan ju frysa in dem, sa jag.
- Ja, det kan vi ju göra, svarade de och lade ner några paket i kundvagnen.
Bild: Theresia rullar köttbullar. 1988.
En stund senare stötte jag på mannen, som tidigare frågat mig om kastrullerna. Vi hälsade på varandra och han sa:
- Jag tog två kastruller. Vi har ju barnbarn också.
- Så bra, svarade jag. Dina kastruller blir nog välsignade, svarade jag - annars får du väl byta.
- Nej, nej, skrattade han. Det här kommer att bli så bra.
Då vi lämnade affären sa jag till Åke:
- Nu föll jag allt in i min gamla roll, som expedit! Så jag är!
- Nej, mannen såg ju att du var en husmor med gedigen erfarenhet, svarade han försonande och log ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar