Här i Horndal regnade det och vi hade körövning. Vi övade inför Allhelgonahelgens samlingar i By kyrka och Horndals kyrka; Och jag tänkte på alla dem, som vi minns med både glädje och vemod.
Jag tänkte särskilt på min moster Elin, då vi sjöng sånger om himlen.
Jag tänkte särskilt på min moster Elin, då vi sjöng sånger om himlen.
Mor hade fem syskon. Det var Erik född 1906, Elin *1907, Anna * 1910, mor Rut *1917, Alva *1920 och Wera *1922.
De äldsta syskonen, Erik och Elin, var födda åren efter varandra och stod varandra väldigt nära. De var riktiga "parhästar." Då det var dags för storebror Erik att börja skolan kände sig Elin övergiven.
Hur det nu gick till - så fick även Elin börja i första klass, trots att hon bara var 6 år gammal.
Elin kämpade på i skolan och tack vare sin envishet så klarade hon sig väl.
Familjen flyttade från Småland år 1914 - till Södermanland. Bilden nedan är antagligen från Mossberga skola, Mellösa.
Bild: Elin, femte från vänster. Erik till vänster om läraren.
Skolbarnen retade Erik, som talade en bred småländska. Ibland blev det riktiga slagsmål ute i det fria.
Men då ryckte Elin in! Hon var stark och gav sig in i slagsmålen. Elin kunde sätta sig i respekt - och ingen fick slå hennes storebror.
Viljestyrkan som Elin visade prov på redan som barn, följde henne genom livet.
Det kan låta negativt att prata om viljestyrka och envishet, men moster Elin var framför allt intresserad av oss barn och det gillade jag!
Mor berättade om sin syster, som fick scharlakansfeber och att de hamnade på sjukhuset samtidigt. Mor var kanske 5 år den gången, Elin 15 år.
Elin var alltid, som en liten mor för alla barn, som fanns i hennes närhet. Hon brukade sätta sig ner hos dem och berätta något trevligt eller sjunga för dem.
En natt hörde min mor hur en liten pojke viskade till Elin i mörkret:
- Elin! Sjung för mig om himlen och de små barnen ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar