- Och fullt med bilar överallt, vid varenda gata, sa hon.
- Kom hit! svarade jag. Här i Horndal finns det gott om parkeringsplatser.
Brommaplan!
Det var år 1981 och vi bodde i Kungsängen - och jag hade inte tid att ta något körkort, men jag behövde ett. Jag började ta mina körlektioner och träffade oftast min bilskollärare i Sundbyberg.
I Brommaplans-rondellen, med sex anslutningar, hamnade vi lite då och då. Det var en riktig mardröm att köra där, tyckte jag.
Vägverket, som det hette då, låg ganska nära rondellen - och jag förstod att när jag skulle ta mitt körkort så skulle jag bli tvungen att köra upp i "Sveriges sämsta rondell."
En dag sa Åke:
- I morgon bitti åker vi ner till Brommaplan så får du träna i lugn och ro på rondellkörning.
Det var en tidig söndagsmorgon och vi körde runt i Brommaplans-rondellen. Runt, runt. Ut ur den - och tillbaka in i den. Jag lärde mig hitta i hela området, som i min egen ficka!
Om någon sett oss och inte sett övningskörningsskylten på bilen, så hade de nog skrattat väldigt gott och undrat vad som pågick.
Dagen innan jag skulle köra upp, kom min svärmor Marta till oss för att hjälpa oss med våra barn.
Då jag kom hem igen möttes jag av en ljuvlig doft i trappuppgången. Marta, hade passat på att baka till oss - och på köksbänken låg stora, härliga högar med nybakat bröd. Det var den bästa present jag kunnat få!
- Hur gick det? undrade hon med oro i blicken.
- Det gick bra! svarade jag och kramade om henne.
Någon gång i början på 1990-talet, fick Kristina sin första lägenhet i Stockholmstrakten. Nära Brommaplan!
Nu har det gått några år sedan dess och ingen i vår familj bor i närheten av cirkulationsplatsen; Men idag var Kristina på väg till Kyrkan vid Brommaplan, där hon jobbar i ett projekt just nu.
Och jag tänkte tillbaka i tiden - och kände att det är allt ett visst skimmer över den där rondellen ...
Köra i rondeller är inte det lättaste.
SvaraRaderaOch inga trafiklysen, som hejdade trafiken något! =)
SvaraRadera