En minnesbank

Idag var jag i Avesta en sväng och såg att häggens blommor slagit ut där, men inte här ännu. Jag borde tagit med mig kameran ...

Vi har massor med fotografier, diabilder och digitala bilder från senare år. Det är en riktig minnesbank med vardagsbilder och kalasbilder.

                                     Bild: Axel, lille Justus, Lydia.

Bland alla foton finns det en fin familjebild på min farfar Axel och min farmor Lydia. Den lille pojken är Justus, som var min fars tio år äldre bror.

Så fantastiskt fina foton de kunde ta på den tiden!

Det känns allt extra trevligt, att mina släktingar - mitt i vardagslivet - klädde upp sig och tog sig till fotografen, så att vi kan beundra deras vackra högtidskläder och fina manér - 100 år senare.

                                         Bild. Bertil. 1920.


Det finns även ett foto på min far Bertil, som riktigt liten. Fotot har alltid stått inramat och väl synligt i mitt barndomshem. Där står han så allvarlig med ett stadigt tag i pallen!

Jag tycker att det ser ut, som om han skall hålla tal - och han skulle verkligen med tiden bli en god talare, min käre far.

- När han reste sig upp och uttalade sig, var det som då en hövding reste sig upp, sa min mor för några år sedan. Man lyssnade!

Men vi lyssnade även på vår kära mor, som förmedlade så mycket av känsla och fantasi, som bara en sann berättare kan ...