Det var inte länge sedan trädgårdslandet var täckt med snö - och nu är det snart dags att sätta ner potatis. Jag undrar vad jag skall sätta och så mera ...
År 1972 fyllde lilla Kristina två år. Vi hade fått en kolonilott bakom huset i Kungsängen och det var så spännande att få gå till "lamme" för både mig och Kristina.
I juli månad kom de första ärtorna och hon njöt av att öppna ärtskidorna och pilla ur ärtorna och äta dem. Hon hjälpte till att vattna, rensa och gallra. Ibland var hon väl hjälpsam, tyckte jag, men hon fick hålla på ändå.
Hur det kommer sig att man får gröna fingrar, vet jag inte - men Kristina har alltid haft tumme med allt som växer. Det har alltid varit så roligt att se!
I dag skall jag ringa till Kristina och gratulera på födelsedagen. Jag skall fråga henne om hur morgonen varit, om hon blivit gratulerad på sängen med sång och paket - och hur det i så fall gick till.
En födelsedagsmorgon skulle hon och pojkarna gratulera pappa Göran, Elias var 3 år och Emanuel fem år.
- Så kan man inte göra! Man kan inte komma med en plastpåse! Det skall vara papper och rosett, sa Elias till storebror, som inte hunnit att få sin present inslagen.
Tänk så många gånger vi har repeterat dessa ord - och med glädje ansträngt oss lite extra, då vi slagit in paket, sedan dess ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar