Här hos oss i Horndal blommar häggen nu, men det är ganska kyligt, så syrenens blommor dröjer nog ...
I helgen var vi i Uppsala. Vi var barnvakter åt barnbarnet Konrad, 3,5 år.
På lördagen åkte vi till Pelle Svanslös Hus, där vi aldrig varit tidigare. Barnen blev målade i ansiktet, så att de såg ut som små katter - men Konrad ville inte vara med om det.
Höjdpunkten för honom var trädgårdens grönska och sol.
Höjdpunkten för honom var trädgårdens grönska och sol.
- Titta en sandlåda!
Där satt han länge och njöt - och Åke och jag log mot varandra och nickade i samförstånd. Vi sa till varandra:
- Inga bänkar till mor- och farföräldrar. Det har de inte tänkt på!
Bild: Affärslek i Pelle Svanslös Hus.
- Inga bänkar till mor- och farföräldrar. Det har de inte tänkt på!
Bild: Affärslek i Pelle Svanslös Hus.
På söndagens förmiddag var vi ute och lekte. Vi åkte tåg till Stockholm på en parkbänk. Konrad var lokföraren.
På eftermiddagen var vi till Uppsala domkyrka tillsammans med Konrad.
På eftermiddagen var vi till Uppsala domkyrka tillsammans med Konrad.
- Jag har aldrig varit i domkyrkan, sa han.
Vi stod en god stund och tittade på Uppsala Domkyrkas höga torn och spejade uppåt mot spirorna. Konrad utbrast helt överväldigad:
- Så höga torn! De går ända upp i himlen!
Och sedan gissade vi hur höga tornen kunde vara:
- Tusen meter, sa han.
Dörren till kyrkan var öppen och vi kunde titta oss omkring inne i kyrkan. Det var en upplevelse för honom - och för oss.
På vägen hem började det regna och det var allt härligt det med ...
Bild: Konrad med domkyrkan i bakgrunden.
Bild: Konrad med domkyrkan i bakgrunden.
Nu gör jag, som den där skomakaren - häggen blommar och jag tar ledigt. Får se hur länge ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar