Härom kvällen var jag på Trädgården i Horndal, det var Trivselkväll med temat "Saintpaula möter orkidéer." Jag fick med mig en av var sort hem, men det fanns mängder av fina varianter, som lockade. Idag skall jag försöka ta hand om mina äldre krukväxter, som inte fått ny jord ännu - och ta vara på alla nya kunskaper jag fick, den där kvällen.
När jag var barn, i Göteborg, bodde vi grannar med familjen Fredholm. En dag stod min mor och grannfrun och pratade med varandra i farstun. De pratade om växter och jag såg hur mor fick ett par växtskott i handen, som så småningom blev fina krukväxter, med gröna blad. Vet inte namnet!
Min bror var nyfödd då. Krukväxterna följde med vår familj i alla flyttar - och mor vårdade växterna med omsorg. Nu för tiden finns ättlingar av den gröna bladväxten hos äldsta dottern Kristina och hos min bror Kjell.
Igår pratade jag med honom i telefonen. Jag frågade:
- Hur går det med dina skott som du planterade, tar de sig?
- Jo, de ser ut att rota sig, svarade han och småskrattade.
Det fanns en annan blomma, en rosa klöver, som var äldre än jag. Mor vårdade den blomman lika ömt! Jag tog över den för några år sedan, men jag lyckades inte hålla liv i den. Antagligen fick den för mycket vatten. Samma öde gick det för svärmors lila klöver, som jag övertog.
Tänk så många växter, som försvunnit för mig på senare tid. Jag förstod inte, att det här huset där vi bor nu, har ett helt annat inomhusklimat, än jag vant mig vid tidigare.
En gång sa trädgårdsmästaren i Horndal ungefär så här:
- Det finns regler, som är bra att följa, för ett bra växtresultat. Men om ni gör på ett annat sätt, och växterna ser ut att trivas, fortsätt då med det.
Så är det nog med det mesta, tänker jag. Man göder växterna och vattnar på sitt sätt!
Bild: Saintpaula i nya färger.
Förresten man har nog sina egna sätt i allt man gör - som då man lagar mat och räddar utseendet och smaken, med rosépeppar och en klick grov senap - eller så ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar