Tåg, tåg

Det är alltid roligt att träffa barnbarnen. En dag frågade jag Kerstin 6 år:

- Vad vill du bli då du blir stor?
- Jag vill köra tåg, sa hon, för då får man se mycket. Och jag tycker om att åka tåg, svarade hon med glitter i ögonen.

                                             Bild: Kerstin.

Då jag var hos min farmor och farfar i Eneboga, brukade jag titta på tågen som stannade nedanför huset vid stationen. Det var alltid extra roligt med ångloken, som puffade ut ånga, tyckte jag.

Min familj brukade alltid åka "snälltåg" från Göteborg. Det kändes modernt och bekvämt!
Lite annorlunda var det att få åka till Malmköping, en bit från Eneboga. Då kunde det hända att man fick sitta i en äldre vagn, på en gammal, blank träbänk och höra vattnet skvalpa i de stora glasflaskorna, som fanns längst bak - och höra ångvisslan tjuta. Det var nästan mer spännande!

Då min mor Rut var nygift - mor och far bodde på övervåningen i farmors och farfar hus i Eneboga - kom en dag tåginspektören upp för backen klädd i full uniform. Farmor sa till mor:
- Undrar vad han har för ärende?

Det visade sig, att han var ute för att be mor om hjälp på stationen. Det gällde både att ta emot tåg och att skicka iväg dem, att sköta kassan och att ordna med post och transporter av gods. Och att telegrafera!

Det var fjorton tåg, som kom och gick varje dag - och mor fick börja rycka in på stationen. Det var långt ute på landet, men där bodde många människor på den tiden, som alltid anlitade tågen.

- Där stod jag på perrongen med den röda flaggan och tog emot tågen och släppte iväg dem - i alla väder. Jag blåste i visselpipan vid rätta tidpunkten - och såg till att allt var i sin ordning. Jag var stins och jag trivdes med det. Det var ett riktigt hedersuppdrag, sa mor och glittrade med ögonen - ungefär som Kerstin.

För ett antal år sedan var jag med mor och far i Eneboga igen, då var det ganska igenväxt i backen, där farfar alltid höll så fint -  och järnvägsspåren var borta sedan länge.

Men det bodde ett trevligt par i huset, som hade fars barndomshem, som fritidshus och de visade oss runt - och de fick veta en hel del, som de inte kände till om gamla tider av far och mor ...