Åke och jag stod en dag på Donners Plats i Visby, med bortåt 25 personer till. Vi väntade på Gertrud Lyrung, 82 år. Vi hade hört, att hon genom sina guidade turer, kunnat hjälpa fattiga flickor med skolutbildning och mycket annat i landet Benin, Afrika. Alla intäkter, som hon fått in under många års tid, gick oavkortat till projekten där.
Vi såg fram emot att få träffa henne!
När hon trädde in på den öppna platsen, som på en upplyst scen, lyste hon ikapp med solen, gick runt och hälsade på alla med några vänliga ord. Genast kändes det, som vi alla varit bekanta länge!
Vi vandrade sedan runt med Gertrud i närområdet, bl a till Almedalen där vi slog oss ner på de kända politikerbänkarna, där vi fick lyssna på det mesta av stadens historia från framför allt 1200-talet och framåt -
men även några sägner, lite gutamål och mycket annat roligt att skratta gott åt!
Senare stod vi nedanför ett vackert träd utanför ringmuren - och se där fick vi se mullbärsträdet, med bär eller rättare sagt frukter, som skiftade i rött, en del nästan svarta.
Så roligt för oss, att få se mullbärsträdet - vi som bott på Mullbärsstigen i Kungsängen i flera år, på 1970-talet, utan att riktigt veta hur ett sådant träd egentligen såg ut.
Gertrud Lyrung, som varit lärare en gång i tiden, fångade verkligen vårt intresse. Tiden, mer än tre och en halv timme, flög iväg!
Och idag tänker jag med glädje på hennes devis:
- Gör vad du kan - med de gåvor du har - på den plats där du är - just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar