- Kan man lita på dem? undrade jag och såg säkert måttligt road ut.
Tur att han håller ordning på allt det där, som jag bara tycker skall fungera ändå, tänkte jag. Och jag drog mig till minnes min Smartphone, som jag tappade i målarfärgen en dag. Jag trodde den skulle repa sig! Alla funktioner verkade fungera, men då jag ringde mina samtal kunde jag inte höra rösten av den jag ringde till. Så opraktiskt!
Men mest tänkte jag nog på gardinerna!
En gång var det en utställning "Anmödrars flit" på Café Lyktan i Lindesberg, där jag ibland var och hjälpte till. Säkert 10 år sedan! Det var den "alltid underfundiga" och påhittiga Cajsa Råberg, som ställde ut.
En gång var det en utställning "Anmödrars flit" på Café Lyktan i Lindesberg, där jag ibland var och hjälpte till. Säkert 10 år sedan! Det var den "alltid underfundiga" och påhittiga Cajsa Råberg, som ställde ut.
Det jag fäste mig särskilt vid var alla de monogram från äldre, utslitna lakan och handdukar, som hon tagit vara på och satt ihop till tavlor och annat - och på det sättet sparat mycket värdefullt för framtiden.
- Tänk om man kunde hitta på något liknande till gardinkappa. Fast det finns väl inte så mycket sådant hos oss, tänkte jag.
Bild: Handduksmärkningar.
Och här i Horndal sitter jag nu med mobiler, datorer och allt möjligt både tekniskt och omöjligt - och googlar och hittar en dikt från 2011 av Cajsa Råberg. Så passande!
Jag tror inte att hon eller Gunilla Dovsten, som lagt ut dikten, kan misstycka att jag kopierar dikten här nedan.
Jag tror inte att hon eller Gunilla Dovsten, som lagt ut dikten, kan misstycka att jag kopierar dikten här nedan.
VINTERSPÅR Vi lämnar spår var vi går, spår som snart försvinner. Spår i sand och spår i snö smälter bort i regn och tö, de ej mera minner om att en gång var vi där. Men annat finns som minnen bär. Allting som vi sagt och gjort, litet likaväl som stort, lämnar spår som låter minnet vända åter. Vi lämnar spår som består, spår av flit och möda. Spår av färg och fantasi, nål och tråd och broderi, skaparkraft ska glöda. Vävda dukar, vävda band och knypplingar av skicklig hand, trä och näver, lin och ull, allt blir konst för konstens skull, lämnar spår som giver värde som förbliver. Cajsa Råberg 2011 |
Det är allt förunderligt alltihopa - med den moderna tekniken och vi med den!
Roligt att få en ny telefon....
SvaraRaderaJa, verkligen! =)
SvaraRadera