Change

I dag vaknade vi av nyheten att Barack Obama sitter kvar i USA, som president. I vår lilla värld, här ute på landet är den stora händelsen annars, att domherrarna är här i vår trädgård igen.

Tänker på den dagen, som min familj var på besök på min fars arbetsplats på SJ verkstäder och min mor säger på ett väldigt avgörande sätt:

- Men Bertil! Är det här du står på dagarna?

Min mor höjde sällan rösten, men den här gången var det något väldigt speciellt i stämman. Min mor var mån om vår far. Jag kände det ända in i själen.

Den dagen påbörjades en stor förändring.

Vår far slutade på sitt arbete och började att utbilda sig på Ljungkile folkhögskola först och senare på Socialinstitutet i Göteborg.

Inga lån fanns att tillgå under studietiden, men min mor och far kunde vrida och vända på det mesta utan att vi behövde fara illa ...

Bild: Jag har några dukar och en del annat, som påminner mig om den där tiden.

Det kom hem stora, tunga rullar med tryckta dukar, stora och små i färggranna mönster. Ibland var det förkläden. Det var lika spännande varje gång, som det kom hem en ny tygrulle. Jag älskade de glada färgerna och de härliga, moderna mönstren.

Min mor satt hemma i köket och sydde och fållade åt textilkonstnärinnan Maud Fredin Fredholm.

Min bror och jag klippte bort sytrådar. Vi (?) klippte ut dukarna, som var tryckta på rullarna. Jag tror vi gjorde nytta, vår mor sa i alla fall det, och vi tyckte att det var roligt.

Men min farmor och farfar och farbror Justus och Birgit m fl tyckte att mina föräldrar var lite för våghalsiga. De tyckte, att det såg omöjligt ut alltihopa!