När vi var hos min farmor, brukade hon ta med mig till tallskogen nedanför huset. Där kunde vi plocka tallkottar och lägga dem i en korg. När vi sedan kom hem igen, använde hon kottarna till att tända eld med i vedspisen. Det var en stor upplevelse, för mig.
Den där vedspisen var som ett levande väsen och stod i centrum. Där kokades maten, där förvarades det skorpor i utrymmet längst ner och därifrån kom värmen. Antagligen har min känsla för kottar sitt ursprung där.
Numera bor vi på en plats med mängder av tallkottar på marken. Våra barnbarn brukar plocka med dem och använder dem att koka soppa på eller köra runt med i skottkärran. Jag hoppas att de får fina minnen av kottarna, de med ...
Nyåret 1997-98 överraskade Åke mig med en resa till Teneriffa. Han ville att vi skulle fira, att det var 30 år sedan vi träffats första gången. En morgon kom han in till mig med en röd hibiskusblomma och sjöng. Jag hade min födelsedag i samma veva.
Så hyrde vi en bil och åkte runt ön. På vägen stannade vi i skogen och tittade på pinjeträdens väldighet. På marken låg det massor av stora "julprydnadskottar". Jag var överväldigad och kunde inte låta bli att ta med mig en av de stora kottarna i bilen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar