- Och gräset växer som bara den! Det är dags att klippa igen, säger Åke i rummet bredvid.
Men pionerna trivs, tänker jag, som tog en vända i regnet igår och blev förvånad över att en av pionbuskarna blivit så omfångsrik och grann -
och att Mahonian, som alltid levt en tynande tillvaro i snåren vid vedboden, växt till sig rejält och signalerade gult, gult.
Det är skönt att man kan vara inomhus då det regnar som värst - och att man inte är en fiskmås, tänker jag och tittar på den ensamma fiskmåsen, som sitter och kurar på en av stolparna på bryggan.
De sista dagarna är det bara en fiskmås i taget, som sitter där på en stolpe och spanar. Paret turas om att ruva på äggen högt uppe i den gamla vanliga tallen, har vi sett.
Det är spännande att följa måsarnas bestyr och få förstå, att det är samma fiskmåspar som vi bekantade oss med förra sommaren. För oss är de speciella!
Det kunde jag väl inte tro då jag var barn och bodde i Göteborg, att det skulle kännas så trevligt med måsar i framtiden.
Jag kan minnas flockarna med fiskmåsar och trutar, som skriande flög in över land då regnet och ovädret var på väg - men i Göteborg växlade vädret snabbt och solen kunde komma tillbaka lika snabbt igen.
Vi är inne i midsommarmånaden och jag funderar på vad jag skall prioritera först.
Kan man beställa sol till midsommaren?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar