torsdag 22 december 2016

Dan före dan, före dopparedagen

Idag möblerade vi om i allrummet och i stora rummet, fastän det knappast går för alla fönster.

En stund senare ringde vi och sjöng för Åkes bror Olle, som fyllde år ...

                      Bild: Olle och Åke. 1969.

Jag tänkte med ett leende på min svärmor Marta, som kunde berätta om hur det var den här dagen 1959, då hon fick åka ifrån allt julstök. Olle var på väg!

- Jag hade bakat bröd, julkakor, och knäck och allt som brukligt var. Och varje dag som jag ringde hem och pratade med familjen, så hörde jag hur de tuggade och åt, berättade hon.

- Var det så Åke? undrade jag för en stund sedan.

- Nej! Det var nog något som hon drömt, sa han så övertygande.

                      Bild: Julen 1976. Mor och far på besök i Kungsängen.

År 1976, då Olle var i tonåren flyttade Marta och Rune in i sin "sommarstuga", som byggts ut och om här i Horndal.


Julen 1977 var Åke och jag här i Horndal med våra barn. Vilken upplevelse!

Åren går, det är 40 år sedan dess.

Och Åke har flyttat på vår TV - och den har fått en ny plats för den som undrar ...



God Jul!



torsdag 8 december 2016

En vårdag i december

Idag var det en vacker vårdag hos oss.

Jag gick omkring i trädgårdens gröna gräs och mossa och tittade ut över sjön. Det var underbara oljemålningar, som bredde ut sig för min syn.

För vilken gång i ordningen blev jag helt förstummad av allt vackert?


Häromdagen var det "Hjulmarknad" i Horndal och ett frostigt, vitt puder låg på marken.

Jag berättade för några vänner om mina insatser senare på kvällen och sa:

- Jag satsade på att göra slut på alla nitar!

- Vad skulle du ha dem till?

- Jag gjorde en god gärning.

- Hur då?

Det tog en stund innan det gick upp ett ljus för dem - och för mig.

Jag hade inte köpt nitar till att ha som tryckknappar eller prydnad, utan köpt många nitlotter.

- Aha!


På tisdagskvällen var det "Ljuskväll" i Horndals blommor och trädgård.

Det är alltid mysigt att komma dit och lyssna på julsånger, smaka på glöggen och köpa en amaryllis, som jag brukar göra. Det betydde att jag fick två lotter.

Och det var bara en nit!
                                            Bild: Ardisia.

Så roligt! att vinna en ardisia.

 Det var väldigt längesedan som vi hade en sådan rolig växt i huset.

Åke skrattade åt mig då jag kom hem och ställde växten på köksbänken.

- Du vinner alltid något. Det är som jag alltid sagt ...



måndag 5 december 2016

De första dagarna i december

December.

- Det känns skönt, att man kan ta det lugnt före jul, sa jag och några damer på församlingshemmet häromdagen.

Vi pratade sedan om hur "duktiga" vi varit en gång i tiden. Därefter kom vi på, att vi trappat ned det mesta och kanske blivit lite lata.

- Jag kanske inte behöver ta bort den gula duken i fönstret före jul. Om några månader är det ju påsk, sa jag.

- Jo, det är klart, att du skall ta bort duken. Inte kan du ha gult nu, svarade en av dem.

Det slutade med att vi skrattade gott åt oss själva allihopa ...

                                          Bild: Konrad var tomte.

Hur som helst så kändes det väldigt trevligt häromdagen, att få en inbjudan till adventsfirande.

- Nu har jag och Konrad bakat lussekatter. Vill ni komma och hälsa på? undrade Johanna.


Det var klart att vi ville åka till Uppsala, vi hade ju tid, som väl var.

                                            Bild: Hjulet i Horndal.

Igår eftermiddag var det Hjulmarknad i Horndal. Det var mycket folk överallt. Hela samhället var visst på fötter och handlade julklappar, blommor och lotter.;

Och vi fick lyssna på några bekanta ansikten från "Sommarteatern", som sjöng julsånger i Horndals Brukspark och ICA och lite varstans.

                        Bild: ICA Supermarket.

På kvällen var det repetition inför musikalen "Karl-Bertil Jonssons Julafton."

Det var två år sedan sist. Så roligt! att få vara med på ett hörn även detta år.

                      Bild: Karl-Bertils Julafton, 2014. By kyrka.

Nu skall jag leta reda på sjalar och en kjol och se var jag har allt. Det får väl bli ungefär samma utstyrsel, som förra gången ...



söndag 27 november 2016

Adventstid

Åh! Det är ett riktigt blåsväder ute idag, men nu är det första adventsljuset tänt iallafall. I år är de röda ...


Man får vara glad för vartenda litet ljus och solglimt så här års.


Igår bjöds det på en kort, intensiv regnskur med en regnbåge, som landade i sjön;


Men nu sänker sig mörkret snart över alltihopa igen.


Så väl att vi kan göra något åt saken -


och att vi har elström.

På tal om elström, så har vi klarat oss bra från elavbrott på sista tiden. Hoppas att det gäller även idag, då "Vi-kören" skall sjunga adventssånger i kyrkan.



Ikväll skall vi väl titta på någon repris på TV, tänker jag. Jag hoppas att vi slipper att bedrövade säga som Theresia 8 år sa (1992) då det varit strömavbrott en god stund.

- Tänk om jag inte får se på TV förrän jag är 80 år ...




söndag 20 november 2016

En gran

Den här hösten har det hänt mycket med skogen ovanför oss och lite varstans ...


Numera kan man se morgonsolen, som lyste röd häromdagen.

Dessutom letar sig solen ner till vår tomt, som så här års brukar ligga i skugga mest.


För en vecka sedan var det en strålande, vacker vinterlördag. Det var nästan overkligt vackert!

Boken bakom gäststugan lyste som nyputsad koppar i solens glans.


Träden var garnerade med fluffig snö och magnoliaträdet såg ut, som om det stod i full blom.


Den högsta granen vid stora vägen blev förevigad på bild, liksom de bruna pepparkakslöven i eken.

Ett par dagar senare sågades granen äntligen ned. Den kunde ju inte få dra iväg uppåt, hur långt som helst, har vi tyckt.


Åke erbjöd kommunen att få ta granen innan första advent - och det nappade de på.


Nu står julgranen prydd med ljusslingor vid Hjulet i Horndal.

Det kunde väl inte vår gran tycka illa vara, att få en sådan upplevelse på ålderns höst ...



fredag 11 november 2016

På tal om mat

Snön ligger fortfarande kvar i stora drivor.

Det känns som det är dagarna före jul. Jag har god lust att hänga upp julgardinerna och adventsstjärnorna och byta till de röda påslakanen ...


Men fåglarna tänker mest på maten!

Idag är det minst 7 olika fågelarter vid våra fröautomater och det var t.o.m domherrar därute i snön.
Så härligt att få se!

                                         Bild: Knut och Rut.

På tal om mat, så tog äggen slut då våra barnbarn med familjer var här.
Rut blev väldigt besviken över att hon inte fick någon pannkaka, som de andra fick.

Vad gör man? tänkte jag bekymrat, men sa efter en stund.

- Skall vi försöka att steka plättar på äggvitor? (De fanns kvar efter Åkes majonnästillverkning).

Hon nickade och hjälpte mig att få ihop en smet, som bara fastnade i stekpannan. Plättarna blev ändå godkända. Tack och lov!

Rut lade kinden mot mitt förkläde och sa:

- Mormor, du har bara varit arg på mig en gång. Du är snäll mormor! Man kan vara arg ibland, men ändå tycka om varandra.

Åh, lilla Rut!

                                           Bild: Jag och min bror Kjell. 1951.

Jag tänkte på min mormor, som jag minns från ungefär samma ålder, som Rut är i nu.

Mormor skalade ett ägg åt mig. Hon synade ägget noga och petade bort vartenda litet skal. Så omtänksam, hon var.

Lilla mormor! Den synen glömmer jag aldrig!


Men nu får jag väl fortsätta med städningen och middagsmaten, innan mörkret faller på ...



fredag 4 november 2016

Den första snön

I måndags var jag i Hedemora och det var en vacker höstdag. Dagen efteråt började det snöa ...

                                            Bild: En gammal ek i Hedemora.

Det kändes som rena julaftonen.



En dag hörde jag av barnbarnet Ellen:

- Kerstin längtar till jul så hon hoppade (i almanackan) till december.

                                              Bild: Nils och Konrad.

Jag kan verkligen förstå Kerstin. Man väntade och väntade på julen i all oändlighet, då man var liten.

Nuförtiden går tiden däremot för fort. Man borde lägga till en extra månad emellanåt, tänker jag.


Igår kom våra efterlängtade höstlovsfirare till oss. Det var ju trevligt att kunna bjuda på lite snö att åka i.


Rödblommiga och fina var de sedan, då de kom in igen.

Vad kunde då kännas bättre än att tända ljus i skymningen? och därtill få smaka på äppelpajen, som Johanna ordnat med.

Så rofyllt ...



lördag 29 oktober 2016

Hösten är gul

För en stund sedan satt vi vid köksbordet och drack kaffe och helt plötsligt flammade boken upp så grann i solskenet därute ...


Gult i alla nyanser! Så fint, att klorofyllet ger sig av in i stammen och ger sådana vackra färgeffekter, tänkte jag.

Nästan som hotellet i Örebro, som lyste gult och varmt häromkvällen.

                                            Bild: Livin Station.

Där sammanstrålade vi med min bror och svägerska, som det var ett tag sedan vi träffade.
Åh! vad vi hade mycket att prata om.


Dagen efteråt var vi alla fyra till Lindesberg för att sköta om mors och fars grav.


Solen värmde den dagen. Precis som det borde "om mor fått bestämma" sa vi till varandra.

                      Bild: Theresia 1994.

Åke och jag bodde med vår familj i Lindesberg i 28 år - och man kan undra vart åren tog vägen.

Så fint ändå, att komma tillbaka och bli påmind om de fina åren och känna att man nästan känner till varenda krök i vår gamla hemstad ...



fredag 21 oktober 2016

Den 21 oktober

Kylan tränger på! men i köket har vi fullt med ballonger i taket. Så roligt ...


I morse satt en talgoxe på fönsterblecket och tittade så anklagande på mig genom köksfönstret.

En stund senare räddade Åke en annan talgoxe, som flög omkring ute på den inglasade altanen.

Fåglarna tyckte väl, att det var dags att vi vaknade upp och ordnade med lite mat åt dem - och nu är fågelmataren på plats.


Något senare kom grabbarna, som åter skulle hänga upp elkabeln, som legat på marken då skogsavverkningen ägde rum. Så bra!

                                            Bild: Hampus.

På eftermiddagen var jag ute i trädgården en stund. Äppelträdet, som länge levt på nåder hade en del äpplen, som kunde duga att spara.

Åke skannade återigen gamla diabilder. Bilderna från våra första år tillsammans har just kommit in på dropbox.

                     Bild: Åke. 1969.

                                      Bild: Lilian. 1969.

Bilderna ovan är från Sareks nationalpark.

Vilka strapatser! Men tänk så minnesvärt ...



                      

fredag 14 oktober 2016

Redan fredag igen

Dagarna går fort! Det är redan fredag och halva månaden har snart gått ...


På måndagen var jag i Uppsala med ett par grabbar i ett ärende på Migrationsverket.


Dagen efteråt kom "vår" snickare och satte igång med att montera upp nya hängrännor på vårt hus.
Så bra! De har legat ett tag och väntat.


Jag var ute med bilen en hel del i olika ärenden. Varje gång fick jag anledning att sakta ner farten vid hamnen i Horndal. Det är alltid en vacker vy just där, även om lite solsken inte hade skadat.


Bruksparken och alla pampiga träd efter vägen är något jag gärna vevar ner bilrutan vid.
Ibland hoppar jag ur bilen.

Mitt i alltihopa kom jag på att det faktiskt inte är så långt kvar till jul - och drog mig till minnes hur det kunde vara på höstarna. då våra barn bodde hemma.

                     Bild: Julförberedelser. 1991.

I början på oktober skrev Theresia sin önskelista till julen. Hon önskade sig PUSEL och SAKXSAR och lite till;

Och hon hade redan ordnat med en hel påse med julklappar, som låg och väntade.

Strax före jul kom Kristina hem och bakade pepparkakor med sina småsystrar.

Det var allt väldigt roligt ...



lördag 8 oktober 2016

Den 8 oktober

Åh, vilka vackra, soliga höstdagar det varit, men idag är det riktigt blåsigt och gråkallt ute ...

                                           Bild: Grönsinkavägen.
Jag sa till Åke:

- Skall det vara så här framöver?

- Det är bara en tillfällig svacka i sommarvärmen, svarade han så övertygande.


En stund senare kom han hem med en  bukett Världens-barn-rosor och satte i en vas och jag  tänkte på min far, som föddes den 8 oktober 1919. Han borde fått en bukett idag.

Ibland kunde det vara riktig brittsommar på hans födelsedag. Jag minns att han lyste upp lite extra vid några tillfällen och berättade om Birgittas namnsdag, som infallit dagen före.

                      Bild: Far Bertil 60 år och mor Rut.1979.

Inför de jämna födelsedagarna eller något annat som skulle firas, brukade mor Rut undra med mig:

- Kan du ordna med ett kort?

Det kunde gälla mostrarna som fyllde år eller någon annan i släkten. Det var ett stort uppdrag att tillverka ett fint kort, kände jag.

                                            Bild: Till far, svärfar, morfar Bertil.

Så roligt! att några av mina födelsedagskort finns bevarade, tack vare mor.

                      Bild: Gotland 1989.

Så roligt att även några bilder finns kvar. Våra tre yngsta barn och morfar och mormor (som vi oftast sa) åkte till Gotland och fick uppleva en härlig, solig semestervecka tillsammans.
  
                      Bild: Rut och Bertil. 1989.
            
                      Bild: Johanna, Theresia och morfar på 70-årsdagen.

Idag skulle far fyllt 97 år. Hur skulle det ha varit? Om han fortfarande varit ibland oss.

                                          Bild: Knut leker prins.

Tänk om han fått träffa de nya barnbarnsbarnen som t.ex. lille Knut, som även heter Bertil.

Jag tror att far skulle tittat varmt på oss, då vi kom och gratulerade och sjöng för honom, även om jag vet att han ofta drog sig tillbaka en stund, om det blev för mycket ståhej.

Så fint ändå ...