tisdag 28 juni 2016

Midsommar

Man kan aldrig veta vad det skall bli för väder, då vår familj skall fira midsommar tillsammans.

Vi brukar säga:

- Vi har beställt fint väder, men det blir väl regnigt och kallt, som det brukar ...


På midsommaraftonen var det mulet ute, men den nyinköpta klotgrillen fungerade fint, tack vare Martin.

Barnbarnen sprang runt och plockade blommor till midsommarstången. Elias var bussig och ställde upp som arbetsledare.


Midsommarstången kom snart på plats, men dansen sköts upp. Det var nämligen knott i gräset!


På midsommardagen sken det upp och det blev väldigt varmt. Barnen badade mest hela tiden.


Det var svårt att klämma in den försenade midsommardansen kring midsommarstången;


Men Terje lockade till sig de flesta, då hon började slå an "Björnen sover" på dragspelet.



Därefter blev det trevligt fika i skuggan på stranden. Yngsta barnbarnet Sofia tittade länge på jordgubbstårtan - och pekade sedan med förväntan på den största jordgubben.

Idag då alla åkt hem, så drog jag mig till minnes en liknande tårta för dryga 40 år sedan.

                      Bild: Rune. 1975.

Det var en varm sommardag. Åke, jag och våra barn var här i Horndal och hälsade på.

                      Bild: Daniel och Kristina.

Den gången satt vi i skuggan bakom båthuset med Marta och Rune - och våra småbarn lekte i roddbåten av trä ...



lördag 18 juni 2016

Pionens dag

Idag regnar det hos oss, men jag anar att det var en vacker sommardag den 18 juni 1979 -dagen som min mormor Hulda föddes, som yngsta barnet av fem.

Föräldrarna hette David Jonasson och Christina Johannesdotter.

Så fint att få tänka på mormors födelsedag idag, samtidigt som det är "Pionens dag" - och många pioner ännu står i knopp här hos oss ...

                                           Bild: Trädpionen.

                                            Bild: Vår första pion i juni.

Hulda gifte sig så småningom med grannpojken Hjalmar, som hon var så förtjust i.

Mormor blev inemot 92 år gammal och hade ofta små, milda, eftertänksamma ord att säga, som överlevt tack vare mor Rut.

                      Bild: Hulda och Rut i Grödinge. 1967.

- Sluta att äta, när det är som godast.

- Pressa inte barnen för hårt, om de har svårt för sig.

- Vicka på tårna! Det är bra.

Jag minns att mormor kunde sitta på sängkanten och göra mjuka simtag i luften innan hon flätade sitt vita hår till en lång fläta. Den formades sedan med vana händer till en fin korg i nacken.

Ibland undrar jag vad hon skulle säga i vår tid med allt "ståhej" omkring utseende, motion och mycket därtill.

                     Bild: Gustav, Åke, Daniel, mor Rut, Kristina, Elin,Bertil och jag.

Sommaren 1975 var Åke och jag ute med våra barn på en riktig långresa. Vi var bl. a i Sölvesborg.

På hemvägen åkte vi genom Småland, där vi sammanstrålade med mor och far, samt Elin och Bertil. Vi fick träffa mors och moster Elins kusin Gustav i Duveled.

                                     Bild: Åke, Daniel och Kristina. 1975.

Vi promenerade bort till Kullen där mormor bott som barn.

Förra sommaren var vi till Småland och Duveled igen, utan att vi kunde hitta skorstensmuren efter smedjan på Kullen. Vi hade tydligen glömt vägen dit;

                      Bild: Bondpionen.

Men så väl att vi har bilderna kvar - och flera pioner att vänta på ...




måndag 13 juni 2016

Vaksamhetens lov

Igår stod mina plantor och väntade på mera jord, vatten och lite omtanke ...


Idag var det passande väder att sitta på bänken utanför huset och göra något åt saken.


Men först gick jag ner till stranden och fick se att skrakhonan med ungar, som jag skrämde iväg för en vecka sedan, åter passerade förbi vår vik.


Samtidigt blev det fart på fiskmåshonan som skrek:

- Nu kommer hon! Nu kommer hon!

Ni behöver väl inte bli rädda, tänkte jag, det är ju bara jag. Då upptäckte jag årets första fiskmåsunge i gräset.


En liten stund senare var de tre stycken, som promenerade runt i gräset och fiskmåsen ropade:

- Akta er! Akta er!

Jag skyndade upp till huset igen, för att ge fåglarna lite ro - och för att komma igång med mitt beting.

Medan jag satt där och fyllde på jord i krukorna tänkte jag osökt på upplevelserna på Island 1987.

                                      Bild: Skogafoss. 60 meter hög.

Vi hade vår Toyotabuss på den tiden och åkte runt hela ön med den.

En dag stannade vi till vid Skogafoss, ett fantastiskt, vackert vattenfall.

Vi hann inte långt förrän vi upptäckte att våra pojkar sprungit iväg. Långt därborta såg vi dem, raskt klättrande uppför bergsidan.

Så maktlös jag kände mig! Jag kunde varken ropa eller flaxa med några vingar, men en fågel önskade jag att jag varit, just då.

                                      Bild: Gejsern Strokkur.                 

Våra pojkar kom ner igen efter en stund och de undrade nog över min oro.

Vi åkte vidare till de varma källorna - och vi gick inte för nära Strokkur ...



lördag 11 juni 2016

I början på juni

Igår sa Åke, som för det mesta går i skjortärmarna oavsett väder:

- Vilken kyla!

Då är det kallt ute, må jag säga.

Idag är det nästan svårt att tänka sig, att det var varmt och full sommar förra helgen ...

                                           Bild: Dags att peta på dominobrickorna.

På lördagen åkte vi till Uppsala och hämtade upp Konrad;

Men först fick vi konstatera att dominobrickorna på en lång rad föll omkull, som de skulle.


I Viksjö var det födelsedagskalas för Kalle (9 år) och Sara (11 år).

De blev förtjusta i akvarellfärgerna, som de fick i present av oss.


Sofia och Konrad byggde kojor och hade roligt.


Dagen efteråt åkte vi till Grillby och firade nationaldagen i Anna Lindhs park.

Högtidligt var det!


Nils var med och sjöng i barnkören, trots att han haltade efter rugbymatchen.

Därefter blev det mera firande hemma hos Kristina med familj.

                                         

Framåt kvällen åkte vi till Uppsala och lämnade av Konrad igen.

Bilresan gick väldigt fort, eftersom vi roade oss med ramsor och andra klurigheter på färden.

Som till exempel:

- Det var fem bagare och en smet. Hur många bagare var det?

- Fyra, svarade vi.

- Nej, det är fem!

- Det var fem bagare och en smet. Hur många bagare var det?

- Fem, svarade vi.

- Nej, skrattade Konrad. Det är ju fyra. Det var ju en som smet ...



onsdag 1 juni 2016

Den 31 maj

Igår var det fågelsång och kvitter över nejden och säkert årets varmaste dag ...


Rhododenronbusken strålade bredvid gäststugan med nyutslagna blommor i lysande rött och cerise.


Det var som om naturen exploderade i färger och växtkraft. Till och med förgätmigejen lyste iögonfallande grant.


Vilda växter, perenna blommor och buskar i en charmerande blandning. Så sant!



Klematisen i blått och rosa hängde över nätstaketen och var på god väg in i skogen bredvid.

Jag kände mig lite slö av värmen, men tänkte att på kvällen får väl den late fart.

Vid 17-tiden fick vi strömavbrott, det var elfel och gräsbrand i Krångede norr om Horndal.

Så beroende man är av elström, även på sommaren. Jag kunde inte sätta på tvättmaskinen och inte slå mig ner vid datorn.

- Det blir inga TV-nyheter, sa Åke.

- Vi får klara oss utan, sa jag.

- Vi skall väl ha lite kaffe iallafall, fortsatte han.

Åke är aldrig rådlös!

Trangiaköket kom fram - och det stod inte på förrän nybryggt kaffe stod på altanbordet.

                      Bild: Familjen på semester i Norge. 1986.

Därefter fick jag fart på omplanteringen av mina plantor - och efter dryga två timmar till, kom strömmen tillbaka.

Så bra!