Pannkakor

Solen glimmar fram, men snön ligger kvar i vita drivor och Åkes snöslunga fungerade, som den skulle igår.

Jag började plocka bort ljusstakarna i fönstren och alla julsaker, som kommit fram lite här och var. Idag skall jag packa ner allt på sina platser.

Det är bara julgranen på altanen, som får stå kvar ett tag till ...

I söndags ringde jag till Kerstin, som jag lovade då hon var här. Hon berättade att storasyster Ellen höll på att baka.

- Men jag får inte använda ugnen, sa Kerstin.

- De kanske är rädda att du skall bränna dig, sa jag.

- Ja, men jag får steka pannkakor!

- Så fint att du kan det, sa jag.

Det blev ett riktigt trevligt samtal.

                      Bild: Innan snön kom! Kerstin med småkusiner.


Då vår Daniel växte upp tyckte han att det var roligt att steka pannkakor. En dag kom han hem från skolan och berättade vad som hänt i skolköket.

- Jag och en tjej i klassen skulle steka pannkakor, men jag fick inte prova, för hon trodde att hon kunde bäst.

Glad i hågen berättade han sedan om vilka fina pannkakor han klarat av att göra.

- För hon visste ju ingenting! utbrast Daniel.

Och jag, som sällan tyckte att jag lyckades att lära mina barn något väsentligt ...