torsdag 29 september 2016

Höstkänning och rugby

Höstkänning!

Oj, vad det blåser i träden idag, men nu lyser det iallafall upp efter regnet ...

                                           Bild: Benveden på morgonkvisten.

I förrgår satt Åke och jag på verandatrappan och pratade om huruvida det var sista sommardagen eller ej. Vi kom fram till, att det var nog den sista fina sommardagen för i år.

Det kändes lite vemodigt att tänka på att flyttfåglarna drar iväg söderut och att dagarna blir kortare, tills jag sa för mig själv:

- Du kan väl unna det södra halvklotet en fin vår och sommar. Det är väl ganska rättvist, att det är deras tur nu.

Det är lätt att glömma bort att det är väldigt bra att jordaxeln lutar, som den gör.

Nu kanske de får glädja sig i södern åt att jakarandaträden blommar i lysande blålila, precis som vi gladde oss åt våra blommor och träd.

                                            Bild: Björnbär.

I helgen var det ungdoms-SM i Rugby i Enköping. Jag undrade med vår äldsta dotter om hur det gick för Nils i laget för pojkar upp till 10 år - och för Elias, som tävlade i grupp P16.

- Blir det en finalplats tror du för Elias? undrade jag.

I söndags åkte vi iväg för att hinna heja på honom och Enköpingslaget.

                      Bild: Erikslund (Täby) och Enköping inför finalmatchen.

Vi har aldrig tidigare varit med och tittat på en rugby-match, men så spännande det var att få vara med i publiken - och samtidigt få uppleva en riktig sommardag, utan en massa "gegga" på planen.


Hårt tempo, mycket av kämpaglöd och spring. Svårt att hänga med ordentligt, förstås.

Vilken boll! Luftfylld, långsmal, som nästan levde sitt eget liv.


                      Bild: Enköpings P16-lag.

Vilken glädje det sedan blev då vi fick fira Nils och övriga unga till sina medaljer -

men lite extra förstås att få fira Elias i Enköpingslaget P16 till guldet och bucklan.

Det var visst fjärde året på rad ...



2 kommentarer:

  1. Vilka duktiga killar. Kul att ni fanns med i hejaklacken.
    Hoppas björnbären smakade bra. Och din benved lyser så fint....blir lite fundersam, växte den där, har för mig att det fanns en nere vid stranden också (bakom farmors växthus)??? Kanske minns fel.

    SvaraRadera
  2. Ja, det var väldigt roligt att få vara med i hejaklacken.
    Jättegoda björnbär har det blivit av plantan, som Åke fick av er för två år sedan. Benveden växer på flera platser i olika varianter. Den som finns vid trappan är den finaste tycker jag.Kram!

    SvaraRadera