Jag tänker då på den speciella mus, som 1818 bet sönder bälgen i kyrkan i Oberndorf bei Salzburg på själva julaftonen.
"Kantorn Franz Gruber och hjälpprästen Joseph Mohr räddade situationen. De sjöng tillsammans med barnkören till gitarrarrangemang Stilla Natt som de tillsammans under några hektiska timmar diktat och tonsatt på julaftons eftermiddag" / Wikipedia
En gång var det Luciafest på frälsningsarméns 7e kår i Göteborg. Jag var tärna och 9 år. Min bror var prins i vit kostym med guldband. Jag sjöng solo för första gången och det var "Stilla Natt" jag sjöng.
I år på julaftonen, skall vi i "Andreaskören" åter sjunga Stilla Natt i By kyrka och Horndals kyrka. Vi skall sjunga andra julsånger också, men Stilla Natt är det något extra med, tycker jag.
Bild: Kristina, Daniel och Åke år 1975.
En gång, när Åke och jag bodde i Kungsängen med vår familj, stod jag ensam i köket och bakade när jag upptäckte en mus, som rullade en stenkula över golvet. Jag fick svårt att fortsätta med mitt bak.
Flera timmar gick innan Åke kom hem och han lyckades med det jag inte hade lyckats med. Han öppnade först dörren ut till farstun och sedan ytterdörren ut i det fria. Han sa till musen:
- Varsågod, här är utgången!
Man skall aldrig förringa en "förarglig" mus och dess betydelse för oss människor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar