onsdag 13 februari 2013

Askonsdagen


Askonsdagen är här och vi går in i Fastan på allvar. Jag har goda vänner, som fastar på flera olika sätt fram till påsk. Några lämnar Facebook, andra slutar med socker. Det är allt bra med eftertanke ibland ...

På den tiden, som jag då och då arbetade med invandrare och asylsökande, fick jag en bra bild av vad fasta kan betyda för olika folk.

Det hände att de kunde fråga mig, som tillfälligt var deras lärare:
- Hur fastar ni och hur länge?

Det var en bra fråga, som krävde många tillbakablickar i historien, att svara på. Jag försökte, att med enkla ord förklara för dem, hur vi kunde resonera i vårt land, nu för tiden.

                                          Bild: Så vacker, men nu är det sockerfasta!


En dag var jag i en grupp med kvinnor, där några av dem aldrig gått i någon skola. Jag sa till dem:
- Vi kan sjunga lite. Era barn, får lära sig många sånger i skolan. Vill ni lära er deras sånger?

Så sjöng vi med stor inlevelse tillsammans:
- Måndag, tisdag, onsdag osv

Sångerna i sin enkelhet öppnade upp våra sinnen. Jag ritade på svarta tavlan och gestikulerade och försökte beskriva omöjliga ting. Vi skrattade oss samman.

En bild säger mer än tusen ord! Ett gott skratt förlänger livet!

En dag sa jag:
- I Sverige har vi kvinnor aldrig några kläder, men garderoben är full!
- Åh, skrattade de. Internationellt! Vi lika!

En dag 1995, passerade en kvinna huset där vi bodde och jag kände genast igen henne. Vi hälsade på varandra och hon berättade att hon skulle flytta från staden. Jag blev så imponerad av hennes fina svenska språk och jag kommenterade det:
- Så fin svenska du talar!
- Det var du som lärde mig, svarade hon och log varmt mot mig.

Inte var det så, tänkte jag. Jag hade ju bara varit en liten kugge i det hela; Men glädjen och värmen glömmer jag inte, som jag kände i mitt hjärta.

Jag önskade henne lycka till och vi kramade om varandra ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar