Kontorsjobb

Snöyra ...

På hösten 1961 sökte jag arbete på Alfa Laval i Tumba, men då hette det fortfarande AB Separator. Min familj bodde i Grödinge.

Jag sökte upp personalchefen, som intervjuade mig, tittade på betygen, tog telefonen och ringde till arbetsstudieavdelningens chef Siewert och sa:

- Jag har en flicka här, som söker arbete. Hon har litet a i kristendom. Behöver ni någon sådan där uppe?
- Skicka upp henne, svarade chefen.

Jag blev väl mottagen och stannade ett halvår på kontoret, trots att jag trivdes med alla, många från andra länder. En av mina fina arbetsledare kom från Ungern. Han hade kommit till Sverige i samband med Ungernrevolten 1956.

På kontoret var det fridfullt, men under ytan fanns det en ton av oro över kriserna i Europa. Den hemska novemberdag, som generalsekreteraren i FN, Dag Hammarskjöld, omkom i en flygolycka kom denna underliggande oro upp till ytan och alla sörjde.

På kafferasterna kunde jag ibland gå ner till mor Rut och hälsa på. Det var alltid ett trevligt avbrott. Hon satt på avsyningen, tillsammans med några till, med det enorma fabriksgolvet runt omkring sig, mitt i fabrikens "hjärta".

Mor var kvar några år på Alfa Laval och hon blev bekant med "alla". På försommaren 1964 stördes arbetsron ordentligt. Sovjetunionens Nikita Chrustjov var på rundresa och skulle komma på besök med en delegation. Det var många på fabriken, som kände sig besvärade, berättade mor, särskilt de som varit på flykt från Ungern en gång.

Min mor, som alltid varit en medlare, tog som sin uppgift att lugna de upprörda känslorna omkring sig. Hon talade med dem en och en.

- Titta inte upp, då de kommer förbi, utan arbeta bara vidare. Vi förstår att det är svårt för er, men för vår skull, manade hon.

Jag kan förstå, att det var en anspänning för kära mor. Hon knäppte säkert sina händer, och besöket avlöpte väl ...