Idag skall jag ta upp tråden - Hjalmar Åkerberg, som blev överste i Frälsningsarmén. Han föddes i Vaggeryd i Småland 1874, i samma trakt som mina morföräldrar. De kände honom, det har jag hört min mor berätta.
I slutet på 1800-talet hände det märkliga ting i Vaggerydstrakten. Hjalmar Åkerberg var i 12-årsåldern då han började att hålla bönemöten tillsammans med en kamrat i samma ålder. Vem?
Hjalmars egna ord från boken "Övervinnarna":
- Det låter besynnerligt, då jag säger att pojkar på tolv år stod som ledare för dessa möten, men så var det likväl.
Jag kan inte säkert veta vilka barn och ungdomar, som anslöt sig i mötena - men att det var så gott som alla, kan jag läsa mig till i boken, som Harry Tyndal sammanställt - och de vuxna anslöt sig senare till dem.
Nog kan fantasin i mitt sinne sätta fart, då jag vet att morfars bror Bengt, född 1875, blev evangelist i Alliansmissionen så småningom och bodde i Vaggerydstrakten i barn- och ungdomsåren. Bengts levnadsbana är värd ett eget kapitel, någon gång.
Hjalmar och Lydia Åkerberg fick med tiden stor betydelse för min far under hans utbildning till frälsningsofficer i Stockholm i slutet på 1930-talet - och senare även för min mor, farmor och farfar och många, många fler.
Minnena och sångerna i väckelsens Småland tog mina morföräldrar med sig till Södermanland - dit de flyttade 1914 - och förmedlades till barnen och barnbarnen efter hand.
Det känns i djupet av mitt inre, att de märkliga händelserna för drygt 100 år sedan i Småland aldrig får glömmas bort ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar