Rune

Idag tänker jag på min svärfar Rune. Jag har alltid haft ett särskilt hjärta för honom ...

Hans biologiska mor Emmy Sjökvist födde honom den här dagen för 93 år sedan, men hon hade ingen möjlighet att ta hand om honom själv. Hon ansågs antagligen inte vara "fin nog" för sonen på gården där hon hade haft tjänst.

Rune blev därför bortadopterad till Ellen och Viktor Wahlqvist i Västerås. Det var allt tur för lille Rune, för många barn i hans situation hade kunnat hamna på barnhem eller så.

En gång när Rune var i treårsåldern, kom hans mor Emmy och hälsade på. Hon kom för att säga adjö till Rune. Hon berättade då för Ellen och Viktor, att hon skulle gifta sig och aldrig mer återvända - men Rune visste ingenting om det.

                                    Bild: Emmy.

Jag är säker på att Ellen och Viktor gjorde allt för Rune. De ville säkert att han skulle känna sig glad och tillfreds med livet och därför berättade de aldrig sanningen om hans bakgrund.

Sanningen fick Rune veta då han var i 10-årsåldern - av barnen han lekte med.
Det blev något av en chock för honom, som det tog lång tid för honom att komma över, brukade han antyda.

Han kunde säga:
- Mina föräldrar tog aldrig i! De var så snälla, men det kändes som om de inte var mina, därför.

                                              Bild: Viktor och Ellen och lille Rune.


Jag är tacksam över att Emmy lämnade ett foto på sig och en liten trähäst, som minne till Rune och oss andra.

Hon fick stor betydelse för många i framtiden, tänk om hon fått veta det ...