Olga

I början på juli 1973, när Kristina var tre år och Daniel var 6 veckor, fick vi träffa Åkes mormor Olga igen. Hon hade sällan varit ute och rest, men nu fick hon följa med dottern Rut, som även hade lilla barnbarnet Katarina med sig, till Marta och Rune i deras sommarstuga. (Där bor vi nu!)

Det var några minnesvärda dagar för oss!

Särskilt roligt var det att få presentera våra små barn för Olga. Hon var så intresserad av dem. Så snart hon kunde, tog hon Daniel i famnen. Hela ansiktet lyste, när hon lade honom i sitt knä och sade på sitt härliga, skorrande, sjungande blekingemål:

- Åh, lille Daniel, så roligt det var att få träffa dig. Så fin du är! Vår lille profet!
Och så skrattar du ...

Ja, han log ett stort leende mot henne. Det var första gången han log så stort.

En dag åskade det förfärligt, men övriga dagar njöt vi av att sitta under äppelträdet i skuggan och dricka kaffe med Olga. Hon berättade om alla sina tio barn, som hon och Rudolf fått. Hon var så glad, att det gått bra för dem alla. Men Lennart, som var yngst hade ingen egen familj och det tyckte hon var riktigt sorgligt.

 - Jag fick barn vartannat år och jag ammade varje barn i 9 månader. Mager, som en skrika var jag, småskrattade Olga och tittade på mig.

Bild ovan: Olga och Rudolf utanför sitt hus i Sölvesborg 1969.